SNIGELMAMA

Det blev ingen tur till Väla igår.
Stan fick duga. Skönt hur som helst att kunna prova i lugn och ro och att kunna svänga fritt med armarna för en gång skull =)
Sen var det minnesgudstjänst i kyrkan för Mofflan.
Tiden har gått så fort, men ändå känns det som om han fortfarande finns kvar, aldrig har försvunnit. Kanske ringer han imorgon istället? ...och tårar tar aldrig slut!
Efter det bar det av till kykogården
och minneslunden för att tända ljus, där är så vackert. Tyvärr fick jag inte med mig kameran, ordnar det nästa år.

Sen var det dax för helgens höjdpunkt , middag (med efterrätt) hos familjen B.N.
Trevligt sällskap, god mat roligt spel och en mage i ren skär jävla kramp-protest!!
Trodde först att det var hungern som gjorde sig påmind, men ack. Så efter att ha provat fosterställning på soffan tillsammans med en Actimel utan resultat fick jag retirera. Piss!
Tur är det iallafall att jag får en ny chans om fyra veckor....då jävlar!!